Rhiannon Giddens tänder en eld

Rhiannon Giddens - Freedom Highway
På väggen i mitt kontor hänger sedan länge ett citat: "Tradition är inte att tillbedja askan, utan att tända en eld". De orden verkar vara ledstjärna för Rhiannon Giddens.
Rhiannon är en musiker som är djupt rotat i amerikansk folkmusik, särskilt den afro-amerikanska. Med stor kunskap letar hon upp glömda musikaliska pärlor ur historien, men hon gör också egen musik, tydligt påverkad av traditionen.  Detta är hennes andra soloalbum. På det första producerade ikonen T-Bone Burnette. Det gav en ganska stor ljudbild som lät lätt radio anpassad. På nya skivan har Rhiannon tillsammans med nya producenten - Dirk Powell - skalat av och förtätat arrangemangen. Låten ovan är ett bra exempel. Sång, banjo, blås och en tät rytmsektion är allt som behövs för att det skall bli magiskt. På hela skivan låter musiken enkel, rak och omedelbar. Samtidigt är det gjort med så mycket kunskap och musikalitet att man bara kan buga och tacka. Varsamt har man tagit en gammal musikalisk tradition in i modern tid, filat, putsat och förnyat den. Resultatet är ett helt album som brinner av tradition. Lyssna på det.
En sak till; nu höll jag på att skriva en hel recension av Rhiannons platta utan att nämna det som sticker ut allra mest, nämligen rösten. Frågan är om någon nu levande person sjunger bättre?

Nu flyger jag snart

Förvirrad och frustrerad, likt en vingklippt flyttfågel, sitter jag på min gren och längtar bort.





Vilken tur att det finns flygplan,

Spellista till Donalld Trump

Han har varit mycket i mina tankar den senaste tiden. Denne osannolika och oberäneliga president. Jag skulle vilja prata med honom, få honom att lugna ner sig och tänka om. Möjligheten att få en pratstund med världens mäktigaste man är dock minimal, Så vad gör då en musiknörd som jag? Jo, en spellista på Spotify. Jag vet att Donald har ett konto och känner jag honom rätt söker han dagligen på sitt eget namn. Då kommer han hitta min lista, lyssna på låtarna och tänka om. Jodå, du får också lyssna.

Bra proggljud

Jo, jag vet att många tycker att proggmusik låter för djävligt, det får stå för dem. Själv älskar jag progg, just för att den ofta lät/låter så bra. Okey, bra kanske inte är rätt ord, snarare låter det spännande och olikt mycket annat. Proggen bestod av ett flertal musikstilar. Många album från tidigt sjuttiotal har dock en sak gemensamt. De har en skev, okonventionell och ibland psykedelisk ljudbild.  Texterna kanske inte alltid håller längre, men ljuden berör i högsta grad fortfarande.
Idag dyker det upp nya artister som är tydligt påverkade av denna period av musikalisk lekfullhet.  Flera av dessa musiker var inte ens födda på sjuttiotalet.
På spellistan nedan har jag blandat gamla och nya artister.