Creddig?

Creddig är ett nytt ord jag lärt mig. Ligger gott i mun, tycker jag. Därför kommer jag att använda creddig och ocreddig gång på gång i denna text.

Creddig lär betyda att man håller sig till det som anses vara fint och god smak.
Själv är jag en mycket ocreddig musikälskare. Men visst fanns det en tid då jag ansträngde mig för att vara creddig (jag minns dock inte att vi använde det ordet)

I ärlighetens namn är det så att de flesta av oss gillar ocreddig musik. Om hjärnan får bestämma så kan man vara väldig konsekvent och kulturfin i sin smak men om man lyssnar på hjärtat så blir det annorlunda. Hjärtat skiter nämligen i vad andra tycker och är fullständigt inkonsekvent.
Jag har haft perioder då jag gömt de ocreddiga skivorna i garderoben, numera bryr jag mig inte . Jag gillar det jag gillar.

Skall förresten skriva en riktigt ocreddig hyllningsartikel om Gilbert o’ Sullivan någon dag. Fast han är ju så ocreddig att han nästan blir creddig.

Musik kan förändra världen

Musiken har haft enorm betydelse i mitt liv. När jag var fem hörde jag Beatles för första gången och förstod att musik är den bästa drog man kan ta. I tonåren sjung Hoola Bandoola band för mig och jag insåg hur allt hängde ihop. Vid 25 års ålder hindrade Joan Armatradings kärlekssånger mig från att drunkna i självömkans träsk. När jag var småbarns förälder förändrade barnvisorna både mig och mina barn. Sångerna blev till den bro som kärleken åkte skytteltrafik på. Än idag räcker det att vi hör några toner ur "Lilla Ludde", så blir hela familjen alldeles varma i hjärtat.

Musiken har sannerligen förändrat mig, gång på gång.

Frågan är om musik kan förändra världen? Jo, jag tycker man kan se det just nu. När revolutionen sveper över Nordafrika så är sångerna ett av de bästa vapen ungdomarna har. Man sjunger sånger om frihet, längtan och befrielse.

Det finns dagar...

Det finns dagar då jag inte räcker till.
Stunder då allt tycks rasa.
Perioder som blir till en enda lång utförsbacke.
Självkänslan sjunker till botten av självföraktets brunn.

Vad gör jag då?
Super mig full?
Äter lugnande medicin?
Går i terapi?
Nä, jag lyssnar på musik, det funkar alltid. den behöver inte vara glad, bara den är bra.

Just nu är det Harry Manx härliga blandning av toner från öst och väst som hjälper. Hans musik får mig att se ljuset och förstå att allt skall bli bättre.
Lyssna först på "Sitting on the top of the world" och klicka dig sedan vidare, så kan du höra flera av Manx låtar.

25 låtar som speglar min musiksmak

Beatles - I want to hold your hand
Finns det någon musik som jag fått med modersmjölken så är det Taube och Beatles.

Fairport Convention - Matty Groves
Brittisk folkrock när den är som bäst. Kanske den musik jag lyssnar på mest.

Povel Ramel & Monica Zetterlund – Håll musiken vid liv
Det tog ganska många år innan jag fattade vilka genier Povel och Monica är. Detta var ju mammas och pappas musik, inte kunde man väl gilla sådant. Håll musiken vid liv är en helt fantastisk låt, nästan 10 min lång, fylld av märkliga taktbyten och med en text som bara Povel kan skriva

Tara MacKenzie – My cavan girl
En irländsk, traditionell ballad, spelad på piano och med en änglalik sång. Kan det bli vackrare?

Jonas Knutsson & Johan Norborg – Skaren
Jag älskar musik som rör sig i ett gränsland. Är detta jazz, folkmusik eller vad? Jag vet inte, men vad jag vet är det är sax och gitarrmusik av allra högsta klass.

Wilco – Impossible Germany
Ett av mina favoritband under senare år. Lika delar amerikansk tradition och egensinnig förnyelse.

Henry Manx – Sitting on the top of the world.
Åter musik som rör sig i ett gränsland. I denna sång blandas akustisk blues med indiska influenser. Manx sjunger dessutom med en röst som går rätt in i mitt hjärta.

Salomon Burke- Don’t give up on me
Har lyssnat ganska lite på soul genom åren, men nu är jag på gång. Älskar soulsångares sätt att sjunga på. Lyssna på Salomon Burke i denna gospel doftande sång .

John Coltrane – Say it (Over and over again)
En jazzballad spelad på tenorsax. Musiken har en känsla som får mig att vilja dricka vin, tända en cigg och blåsa rökringar. Problemet är bara att jag inte röker. Jag gillar Coltrane när han tar det lugnt

Four tops – It’s same old song
Mer pop än soul. Världens bästa upptempolåt? Kanske

Ella Fitzgerald – Ordinary fool
Vocal jazz, kompat av bara piano bas och trummor. Då är vocal jazz som bäst. Få slår Ella.

Nick Drake – Way to blue
Världens bästa låt?

Amr Diab – Noor in Ein
Jag kan ingenting om arabisk pop, men jag älskar att dansa till det. Jag har dansat otroligt mycket till denna låt

Goran Bregovic – Kalasnjikov
En balkanlåt om dagen måste jag lyssna till. Oftast blir det Gorans musik.

Göran Fristorp- Så skimrande var aldrig havet
Som sagt, Taube fick jag med modersmjölken. Fristorp gör Taube vackrare än vad han egentligen är, det gillar jag.

Roberto Goyeneche - Cafetin de Buenos Aires
Tango när den är som bäst.

Ulf Lundell – Det var en man som stal en dröm
Ensam och ledsen med akustisk gitarr. En ganska bortglömd Lundell-låt.

Moody Blues – Lost in a lost world
Jag lyssnade på massvis av pompös pop och rock under sjuttiotalet. En del låter bara passé idag. Denna Moody Blues låt håller dock än.

Traffic – Hole in my shoe
Tidig Traffic. Psychedelic pop av bästa slag.

Ragnarök – Farväl Köpenhamn
Vacker instrumentalmusik

Bruce Springsteen – Badlands
Mer rock än så här blir det sällan om jag får bestämma.

Jam – Thick as Thieves
Eller förresten, det skulle vara detta då.

The incredible Stringband – Dust be diamonds
Det här låter inte som något annat. Skevt, halvfalskt och alldels underbart

La Makina – Yo no me muero por Nadie
Några takter bara, så är jag i centralamerika

The New Pornographers – My rights versus yours
Modern poprock. Refrängen sitter som klister på hjärnan

Spotifylänk

Dimmornas Bro - Första albumet

Jag har skrivit om detta album förut. Kanske finns det ingen annan skiva som jag lyssnat på så mycket. 1977-79 snurrade den dagligen på skivtallriken. Idag är musiken nästan omöjlig att få tag på.

Läs vad jag tidigare skrivit om Dimmornas Bros första album

Wikipedia om Dimmornas Bro

Här får ni en låt från albumet:
Dimmornas Bro-Och sen då?

Monica Törnell 2

Det som gjorde Törnells två första plattor så bra var dels hennes fantastiska röst, men också de musiker som omgav henne. Björn J:son Lind, Hawkey Franzén, Stefan Brolund, Ola Brunkert, Cornelis Vreesweijk, Björn Ståbi och Janne Schaffer var några av dem som ingick i kompet. Inte konstigt att det låter bättre än det mesta som gjorts. Lyssna här på ett av spåren från första plattan, Ingica:

Monica Törnell - 15:e November

Monica Törnell

Monica har gjort tre album som är bland det bästa som spelats in på svenska.
Ingica 1972
Alrik 1973
Jag är som jag är 1979
Monica sjunger som en gudinna på dessa skivor. Det är folkmusik, visa och rock, i härlig förening.
I slutet på åttiotalet försvann hon från offentlighetens ljus. Här berättar hon vad som hände

Hennes album är extremt svåra att få tag på. Det finns nästan ingenting i handeln. Har man tur kan man hitta någon usel samlingsskiva. Att få aktuell information om denna artist är heller inte så lätt. Det finns en atikel på Wikipedia som är mycket informativ. Läs den här

Ola Magnell - Gaia

För många är Ola Magnell killen som var med Pugh på "Ett steg till". De flesta minns Påtalåten från den skivan och sången Kliff från albumet Nya perspektiv. Ola Magnell har dock gjort mycket mer än så. Lite i skymmundan har han vuxit ut till en av vårt lands allra största vissångare och singer/songwriters. Inte minst är han en fantastisk textförfattare.

Han bästa album är kanske Gaia från 1983. Skivan producerades av Mats Ronander som gav Ola en lite rockigare kostym. Tyvärr är Gaia en av flera Magnell-skivor som inte går att köpa längre. Därför har jag ordnat så att du åtminstonde kan lyssna på ett spår. Klicka bara på länken nedan.


Ola Magnell - Fältekot

Ola Magnells hemsida

Melodifestivalen

Kenta och Bedrup under 1980 års festival



Ikväll kommer jag att titta på melodifestivalen.
Jag tror jag har sett de flesta sedan mitten av sextiotalet. Som barn tyckte jag det var årets höjdpunkt på TV. I tonåren var jag emot denna "kommersiella skit", som jag sa. Fast jag tittade ändå, i hemlighet.

Om jag har missat någon festival så var det under åttiotalet. Då tittade jag sällan på TV över huvud taget. På nittiotalet kollade jag för mina barns skull, de ville ju så gärna se. Numera har jag ingen bra ursäkt. Jag håller oftast med de som argumenterar mot festivalen, ändå kan jag inte låta bli att se på elendet.
Under alla dessa år som jag glott, ätit chips och druckit diverse drycker, så har det ändå varit en och annan höjdpunkt. Ta dig tid och titta på några av klippen nedan, så förstår du vad jag menar.

Magnus Uggla 1979
Kenta 1980
Eva Dahlgren 1980
Chattanooga 1982
Monika Zetterlund - När min vän 1962
Monika Zetterlund - En gång i Stockholm 1963
Rösträkning, plus vinnare 1960

The Worlds's Greatest Unknown Guitarist

Ja, så brukar han kallas, Roy Buchanan. Denna vita blues-gitarrist som har påverkat så många av dagens rockstjärnor. Jeff Beck,Robbie Robertson, John Lennon, Keith Richards och ZZ Top's Billy Gibbons är bara några exempel. Själv blev han aldrig särskilt känd. Han stod sällan på de stora scenerna och tackade nej till att bli en rockstjärna. Bland annat avböjde han erbjudandet om att bli medlem i Rolling Stones. Buchanan dog tragiskt 1988.
Lyssna på detta Youtubeklipp och njut av en fantastisk musiker.




Läs mer om Buchanan här

Stefan Nilsson

Idag är han landets mest etablerade kompositör av filmmusik.
Men det jag gillar är framförallt det han gjorde innan han blev mr Filmmusik. Under sent sjuttiotal och tidigt åttiotal gav han ut musik som var en högst personlig gryta på jazz, folk, rock och konstmusik. Solo-plattorna är alltid instrumentala. Den bästa är kanske: "Det är först nu jag skall börja"
Han gav också ut tre album med gruppen Kornet och två skivor tillsammans med Tommy Körberg. Allt är mycket bra. Det mesta är tyvärr svårt att få tag på. Två av hans soloplattor finns på Spotify. 

Jag hade tänkt lägga ut en ljudfil med Stefan, men sidan blir så himla tung. Är det bara på min dator detta händer? Upplever du samma sak? skriv då gärna det i kommentaren.

Det får bli ett youtube klipp istället. Låten är från albumet Blixtlås.

Merit Hemmingson

1971 gav Merit Hemmingson ut sitt första album där hon blandade beat på Hammondorgel med svensk folkmusik. Huvva - Svensk Folkmusik på beat hette skivan. Den spelades in med några av dåtidens allra bästa musiker. Bland andra var Georg Wadenius, Rune Gustavsson och Tommy Borgudd med i studion.

Många älskade Huvva, andra tyckte att Merit förstörde den fina folkmusiken. På sjuttiotalet var Hemmingson aldrig riktigt accepterad varken bland folkmusik-vänner eller rock-puritaner. Anledningen var nog att hon sålde för mycket skivor. Så här i efterhand kan man bara konstatera att det är mycket bra musik. Låten nedan är en av många fantastiska spår på Huvva. Albumet går tyvärr inte att få tag på idag.

Taube, Cornelis och svensk rockelit

1988 kom "Den flygande Holländaren" och 1990 samlingsalbumet "Taube". Det var två skivor där svensk rockelit hyllade Taube och Cornelis. Drivande i projekten var Kjell Andersson, skivbolagsboss på EMI. Bl a gjordes också dessa två videos. Bortsett från att det är fantastisk musik så är filmerna också ett roligt tidsdokument. Hur många rockstjärnor känner du igen?


fullscreen>