Jag älskar singer/songwriters. Det hindrar inte att jag ibland kan hålla med de kritiker som säger att mycket i genren låter ungefär likadant. Skönt då med en som Beth Orton. Hon går verkligen sin egen väg. Med sin egensinniga röst och sina småkantiga melodier liknar hon ingen annan.
På nittiotalet var hon påverkad av triphop. Numera har hon lämnat de elektroniska klangerna bakom sig och ger oss en betydligt mer akustisk ljudbild. I sånger som Something more beautiful och Candles låter hon snarare lite psychedeliskt på ett sätt som för tankarna till sjuttiotalets John Martyn och Nick Drake.
Beth Ortons musik är inget du kan ha i bakgrunden medan du äter chips och småpratar med vänner. Släck istället ljusen, sätt dig tillrätta och lyssna koncentrerat. Då kommer hon till sin rätt.
Lyssna här
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar